Elin Winterstam - ADHD, själv då?

Jag är död................ bakis

Jag har funderat och kommit fram till att jag måste skärpa till mig rejält i skolan. Det kommer nog gå lättare nu när Alex tagit studenten, eftersom vi inte kommer trigga varandra till att spela kort istället för att gå på lektionerna. Fast eftersom han och Elin nu slutat kommer jag inte ha nån kompis kvar att vara med, vilket nog betyder att jag kommer kunna vara lite mer fokuserad på pluggandet, MEN att jag kommer ha förjävla tråkigt. Det är ganska soft att jag kommer ha praktik 3 dagar i veckan och bara vara i skolan 2. Dessutom när vi är på praktik får vi matersättning på 35 kr per dag, vilket betyder att jag kommer få 420 kronor extra utöver studiebidraget. FETT soft.

Nu vill jag bara dö. Hej.

Jag funderade över en sak idag när jag stod och hackade grästuvor på sommarjobbet. En gång hörde jag någon säga meningen: "- Det är inte realistiskt att Joakim von Anka badar i sina pengar, man skulle mosa ansiktet om man försökte göra likadant.". Tack, fan vad skönt att veta, tänkte jag. Alltså, hur fan dum är den meningen? Det är inte realistiskt att Joakim von Anka dyker i sina mynt, men en mångmiljardär till anka med hatt och käpp som snackar, dom finns överallt i den verkliga världen. Jag kan bara tänka tillbaka och förundras över den otroligt dumma upplysningen. Tack till den som gjorde klart för mig att Kalle Anka är fullkomligt orealistiskt på grund av att Joakim von Anka simmar i sina cash!

Tillbaka. La mig och sov en stund, vaknade av att Christoffer ringde och frågade vad jag gjorde och var jag höll hus. "- Jag sover men nu är jag vaken", svarade jag lite förvirrat. Han informerade mig om att han var vid mitt hus eftersom han var ute och rullade med sin feta jävla motorcykel, därför han skulle åka och träna. Vi surrade tio minuter sen brummade han iväg.

Medans jag pratade med Christoffer märkte jag att det kändes som någon hade slagit mig i huvudet med ett baseball trä. Min vänstra hjärnhalva dunkade förrädiskt innanför mitt skallben. Jag antar att det berodde på att jag sov 4 timmar igår innan jag skulle upp och jobba och stod och hackade bort grästuvor 07.00-15.30. Det var så fruktansvärt så jag orkar inte ens skriva om det. Även denna dag innefattade insekter i mängder.

Resten av dagen har jag spenderat med att söka med ljus och lykta efter information om ärrborttagning. Jag är så fruktansvärt döless på dem nu. Ja, jag hör alla lillgamla moralkärringar som sprutar ut sin verbala säd över mig nu i stil med: "- Skyll dig själv för att du skar dig!" och "- Det skulle du tänkt på innan.". Ja, det är mycket möjligt, men nu är fallet så att jag tänkte inte på det innan och jag har inte brytt mig om ärren på fyra år. Men nu börjar det bli jobbigt. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att det var lite sårande och kränkande att ha ärr på armarna, jag har ju aldrig någonsin brytt mig om att dölja det förut. Men det är verkligen inte kul längre när man ser en människa gå fram mot en, le, flytta blicken till armarna, stirra, sluta le och tvärvända. Kommentarer som: "- Du hade varit jättefin om du inte skurit dig så mycket." "- Jag attraheras inte av dig, pga dina armar." och "- Hör av dig när du tagit bort dom." börjar nu irritera mig till bristningsgränsen. Och nej, jag klagar inte på alla andra, jag vet att det är mitt eget fel, det är jag som skurit mig, ingen annan, men det hindrar mig inte från att inte vilja gå ut i kortärmat. Jag skulle total älska att ta bort dom och jag ler så käften håller på och spricker när jag tänker på mig själv med någorluna normal hud på armarna. Jag ska tabort resterna från mitt personifierade helvete jag engång levde i, om jag så ska jobba röven av mig.

Jag är så jävla trött, sov bara fyra timmar inatt. Dessutom är jag hungrig, så jag hör av mig mer senare.

Ja, jag har haft kramp i hela kroppen idag. Jag sommarjobbar åt komunen som trägårds skötare, vilket är helt sinnessjukt därför att några får hålla på att måla diverse grejer och jag går ju målarlinje på gymnasiet men ändå får jag rensa rabatter. I vilket fall som helst så innebär mitt jobb att jag kan träffa på insekter. Insekter är min värsta fiende. Är jag en smurf, är insekten Gargamel, är jag Batman, är insekten Jokern osv. Det finns inget som äcklar mig så mycket som avslitna kroppsdelar och insekter. Det jobbiga är att jag skriker aldrig nästan när jag kommer på att jag har en på kroppen eller nått flyger brevid mig. Nej, jag paralyseras av skräcken och kan inte tänka på nått annat än hur fan äckligt det som nu flög förbi mig var i ungefär 15-30 minuter. Det är vansinnigt jobbigt när jag jobbar med blommor.. Idag har jag sett ungefär 20 arter jag inte visste fanns, och alla var så fruktansvärt äckliga så hälften vore nog.

Jag hatar mig själv när jag kommer på mig själv med att äcklas över insekter, med tanke på att det är så jävla tjejigt. Fast det märkliga är att spindlar, myror och myggor besvärar mig inte ett dugg, med undantag från myggbetten. Vilket är mer än man kan säga om Beatrice som gråter i en kvart så fort man nämt ordet "spindel". Hon ska jobba veckan efter jag slutat och jag hoppas verkligen att hon får måla hus ist för att rensa blommor, annars kommer den hon jobbar med få uppleva 2 veckor i Beas personliga helvete.

Jaja, nu har jag gjort en matlåda bestående av mackaroner och köttfärsås på burk. Måste slagga eftersom jag jobbar 07.00-16.00 och därav måste kliva upp klockan 06.15. Ciao

Bra saker idag:
2. Vi vattnade färdigt alla resterande krukor.
Jag längtar till:

Vafan gör du? Har Bea sagt till mig 11 gånger på värmländska idag medans vi badat. Jag hade köpt med mig ett paket småa citron muffins, och Bea kom fram till att 4 sånna muffins är som 1 vanlig muffin, så alltså kunde jag äta 8 små muffins utan att ha dåligt samvete. Jag gapade och frågade vafan det var frågan om och ifall hon blivit dietist. Hon sket i att svara och la sig och solade istället.

Vi fick världens infall och gick på bio, jag, Bea, Alex och våran husmus Forsmark. Vi såg A-team och Alex hade väldigt låga tankar om den i början och ville hellre se Shrek 4, men han ändrade sig. Den var asbra iallafall, mest för att dom sprängde allt i luften tror jag.

Som vanligt började jag och Forsmark slåss och retas. Så efter bion när vi väntade på Hampus som vi skulle få skjuts av hem, eftersom han jobbar där, så satte jag och Forsmark igång. Han skrek högt att jag hade klittfeber och diverse grejer. Jag satte naglarna i honom och försökte förstöra hans frisyr, eftersom han är livrädd om den. Tillslut gick vi förbi en Shrek affisch och han pekade på Gingerbread Man och sa att jag såg ut som honom när jag var sur. Jag kontrade honom och svarade med: "-Jag är en pepparkaka, jag rider på ett pepparkaks lejon och jag slåss med en klubba, hur fan awesome är inte det?"